Tant blomsterhatt

Invandringspolitiken är en av valets viktigaste frågor för Sannfinländarna, berättade partisekreterare Riikka Slunga-Poutsalo nyligen. Jussi Halla-aho stod bredvid och nickade. Därefter lade han ut texten om hur invandringspolitiken borde skötas och det blev klart att ha skulle vara huvudförfattare till partiets nya invandringspolitiska program. En bra sak, tyckte också partiordförande Timo Soini, ”eftersom Halla-aho kan de här sakerna”.

Nu är programmet skrivet. Experter och andra förståsigpåare anser att programmet har en rasistisk underton, en kreativ inställning till fakta och strider mot grundlagen. Det är inte svårt att instämma i bedömningen. Däremot är det svårt att vara överraskad. Det kan bara den vara som tror på julgubben och på Timo Soinis försäkringar om att ingen rasism tolereras inom Sannfinländarna.

Det nya invandringspolitiska programmet har exakt samma budskap som det gamla. Det mångkulturella samhället är av ondo. Också det var Halla-aho huvudförfattare till. Det handlade ju om en bearbetning av ”Nuiva Vaalimanifesti”, det vill säga det ”invandringskritiska” manifest Halla-aho och tolv andra riksdagskandidater publicerade inför riksdagsvalet 2011.

Bearbetningen ledde i alla fall till grova övertramp, som formuleringen om att ”Gebardhattarna som förtrycker sina folk tackar när godtrogna blomsterhattar från Finland skickar pengar och hjälper diktatorerna att förtrycka sina egna folk”. Gebardhattarna lyser nu med sin frånvaro, men avogheten mot andra kulturer har inte försvunnit någonstans.

Anmärkningsvärt är att de andra stora partiernas ledargarnityr låtsas som om det regnar. Inte kan man ju låta en liten flirt med rasismen störa regeringsbildningen, eller?

Invandringspolitik, Jussi Halla-Aho, rasism, Riikka Slunga-Poutsalo, Sannfinländarna, Timo Soini