Efter att den förra riksdagen lade ILO-konventionen om urfolkens rättigheter i mapp ö har det bara gått utför när det gäller samernas självbestämmande.
I regeringsprogrammet nämns konventionen inte över huvud taget och Sametingets åsikter verkar regering och riksdag vara kompakt ointresserade av. Ett gravt exempel är det nya utkastet till lag om Forststyrelsen, från vilket man helt tagit bort skrivningen om att Forststyrelsens verksamhet inte får försvaga samernas möjligheter att utöva sina traditionella näringar.
Och häromdagen lämnade Centerns Mikko Kärnä in ett skriftligt spörsmål om Sametingets verksamhet. Det gäller beslutet om att godkänna klagomål om resultatet i höstens Sametingsval. En följd av beslutet är att ett nytt val måste ordnas där 93 personer stryks från vallängden, eftersom det enligt klagomålen som godkändes var olagligt att bevilja dem rösträtt, menar Sametinget.
Det var Högsta Förvaltningsdomstolen som ansåg att de 93 var röstberättigade, så Sametinget tycker alltså att HFD:s beslut är olagligt. Kärna undrar nu vad Justitieministeriet tänker göra åt att Sametinget tagit rätten i sina egna händer och trampat på de uteslutnas och de så kallade statuslösa samernas mänskliga rätigheter.
Vid en första anblick kan Kärnäs spörsmål verka som en berättigad insats för lag och ordning, men när det gäller samernas rättigheter är begreppen allt annat än enkla.
Den stora konflikten handlar om vem som har rätt att kalla sig same, och därmed höra till EU:s enda urfolk. I Finland har HFD definitionsrättten. I Norge Sametinget, men så har också Norge ratificerat ILO-konventionen och FN utgår från att utsatta minoriteter bör få bestämma vem som hör till dem.
Den förra riksdagen förkastade som känt regeringens förslag om att ratificera konventionen. Här hade Lapplands folkvalda med det lokala maktpartiet Centern i spetsen en opinionsledande roll. Intresset för frågan bland de andra riksdagsledamöterna var svagt.
Centerns lokalpolitiker i norr har redan länge hyst agg mot Sametinget och det blev bara värre när ILO-169 hotade ge tinget inflytande också över markfrågor.
Om riksdagen godkänner konventionen blir det krig, deklarerade en av Centerns lokalpolitiker och avslöjade därmed vad hen anser om riksdagens beslutsrätt om beslutet är fel.
De så kallade statuslösa samerna som nu gör anspråk på inflytande i Sametinget är i praktiken ättlingar till skogssamerna, som assimilerades och bytte till finska för flera hundra år sedan. De har också rätt till sin historia, men det som nu sker luktar maktpolitik från majoritetsbefolkningens sida.
Det går kanske inte att jämföra, men skogssamernas öde får mig att tänka på Kanadas métiser. De är en av Kanadas tre urfolk. De andra är First Nations (som efter Columbus navigeringsmiss också kallas indianer) och inuiterna.
Métiserna härstammar främst från barn med fäder av fransk-kanadensiskt ursprung och mödrar från indianfolk. De har inte längre något eget språk, utan talar engelska eller franska och de har inte heller egna reservat.