Okategoriserade

En dånande tystnad

29 jul , 2016, 18.39 Marianne Lydén

 

För ett år sedan publicerade Olli Immonen sin dröm om “en stark, hjältemodig nation som kommer att besegra den mångkulturella mardrömmen”. Han deklarerade att han tror på sina krigare och att “vi kommer att kämpa till slutet för vårt fosterland och en sann finsk nation. Segern är vår”.

Det var häftig text, till och med för att komma från en av medlemmarna i Sannfinländarnas invandringsfientliga falang. (Och till er som reagerar på ordet “invandringsfientlig”: se ovan.)

Storm utbröt i Sommarfinland. På kort varsel ordnades demonstrationer mot Immonens krigsförklaring, för ett öppet, tolerant och mångkulturellt Finland.

Oppositionspartierna reagerade med bestörtning på Immonens tilltag, andra sannfinländska politiker hänvisade till yttrandefriheten och tyckte att man överreagerar. Riksdagsgruppens ordförande Sampo Terho skulle ändå ta ett allvarligt samtal med Immonen. Timo Soini var på semester och ville inte kommentera. Samlingspartiets dåvarande ordförande och finansminister Alexander Stubb förklarade att mångkulturalitet är en rikedom och att han inte godkänner angrepp på öppenhet och demokrati. Centerns ordförande statsminister Juha Sipilä deklarerade att han tar avstånd från Immonens skriverier och att han för egen del arbetar för ett öppet och internationellt Finland som är rikt på språk och kulturer.

I Sommarfinland 2016 pågår just nu en diskussion med många likheter, men också med avgörande skillnader.

Utlösaren är i år riksdagsledamot Teuvo Hakkarainens och ungdomspolitikern Sebastian Tynkkynens hatskriverier mot muslimer. Hakkarainen kräver på Facebook att muslimerna ska ut ur landet och att muslimer från Mellanöstern och Afrika inte ska släppas in alls.Tynkkynen vill stoppa “islamiseringen”, en term som används flitigt av den så kallade antijihadrörelsen, och kräver begränsningar i muslimsk invandring och åtgärder för att kasta ut de muslimer som redan hunnit hit.

Till likheterna från ett år tillbaka hör förutom temat bland annat att oppositionen kraftigt reagerar och att Sannfinländarna slätar över. Den här gången är tonen ändå en annan. Den är överlägsen och föraktfull. Centerns Antti Kaikkonen och Samlingspartiets Ben Zyskowicz, som har krävt ett slut på Sannfinländarnas rasistiska och antimuslimska hatretorik, uppmanas att inte vara så känsliga och sluta kritisera. I stället krävs uppskattning av Sannfinländarnas hårda arbete i riksdagen (Kike Elomaa). De ska sluta med sina barnsliga sandlådelekar (Laura Huhtasaari).

Den viktigaste skillnaden är den kompakta tystnad som i år dånar från partiordförandena statsminister Juha Sipiläs och finansminister Petteri Orpos håll.

, , ,

Läs också

Kommenteringen är stängd.