Helsingforspolisen har berättat att 100-årsfirandet på Medborgartorget förlöpte extremt lugnt, men att nyårskvällen annars gav mera jobb än för ett år sedan. Överlägset mest var det fråga om vandalism, misshandel och fyllon, men också några sexualbrott krävde att polisen ingrep, rapporterar man.
Inte ett ord om “det nya fenomenet”, som Helsingforspolisen i fjol var bergfast övertygad om att med det ökade antalet asylsökande hade kommit till Finland. Fenomenet var “taharrush gamea”, som översatt från arabiska betyder grupptrakasserier. Det betyder alltså inte nödvändigtvis sexuella trakasserier, det betyder inte våldtäktslek och det betyder definitivt inte gruppvåldtäkt. Alla de här motbjudande företeelserna förekommer dessvärre överallt i världen.
Att fenomenet förknippas med muslimska asylsökande från Nordafrika eller Mellanöstern beror dels på att det passar in i högerpopulisternas propaganda och dels på att många kvinnor, västerländska och egyptiska, utsattes för vidriga sexuella trakasserier av grupper av män under händelserna på Tahrirtorget i Kairo.
Därifrån spred sig uppfattningen om att muslimska män beter sig så här och bekräftelse fick man av att en liten del av de asylsökande gjort sig skyldiga till dylika grupptrakasserier, bland annat under nyårsfirandet i Köln i fjol. Ett synnerligen obehagligt fenomen som bland annat visar att den syn på kvinnor som muslimska män från regionerna i fråga kan bära med sig är ett allvarligt problem
Men, tillbaka till Helsingfors.
Polisen berättade alltså för ett år sedan att man fått nys om att asylsökande skulle ha planerat grupptrakasserier med modell från Köln. Det handlade enligt polisen om att upp till tusen asylsökande, främst irakier hade samlats i Stationstunneln med de avsikterna.
Jag kan inte säga det bättre i dag så här är utdrag av vad jag skrev för ett knappt år sedan:
“Saldot blev två polisanmälningar, ingendera från Stationstunneln, men flera fall av trakasserier och andra sexualbrott hade säkert förekommit, om inte i Stationstunneln så i alla fall någonstans i Helsingfors, visste polisen och uppmanade alla offer att göra en polisanmälan.
Ett par dagar senare meddelade polisen att man utgående från vad säkerhetsvakter berättat själv anmält flera fall av sexuella trakasserier. Uppmaningen att göra polisanmälan upprepades igen och att det rörde sig om ett nytt fenomen hyste polisen inget tvivel om.
Som man ropar får man svar och polisanmälningar droppade in så att polisen den 19 januari i sitt sammandrag av “nyårsnattens händelser” med pukor och trumpeter berättade att misstankar om ett ovanlig stort antal sexualbrott, 15 stycken bestående av en våldtäkt, två våldtäktsförsök och tolv fall av sexuella trakasserier var under utredning. De misstänkta förövarna utpekades som asylsökande, irakier eller annars bara “utländska”. Allt skäl att varna för det nya fenomenet, alltså.
Efter att YLE berättade att utredningarna torkat in meddelade polisen att sammanlagt 19 sexualbrott hade utretts och att utredningarna fortsätter i ett enda fall. Det gäller misstanke om att våldtäkt begåtts i en privat bostad.
Det är fullständigt ofattbart att polisen efter detta framhärdar i att nyårsnattens händelser kan ses som bevis på att ett nytt fenomen landstigit i Finland. Dessvärre är en våldtäkt i en privat bostad inget nytt fenomen.
Ändå säger Helsingforspolisens chef Lasse Aapio till HBL:s Maja-Stina Andersson att “vi lever i en ny verklighet med många asylsökande och nya brottsfenomen”.
Aapio tycker inte heller att polisen osakligt pekade ut utlänningar när man målade upp en hotbild bestående av “över tusen irakiska asylsökande”.
Polisen trasslar till det ytterligare i Vihreä Lanka när Aapio för journalisten Annakaisa Suni förklarar hur polisen minsann visste vad som hände på nyårsnatten:
“Där samlades folk och där fanns mycket folk. I Stationstunneln och på annat håll höll polisen läget under kontroll. Där hände inget stort, utan det var lugnt. Senare kom information att verksamhet hade skett i folkvimlet.”
“Det finns en handlingsmodell som förverkligades under nyåret. Det är svår att säga hur många gärningar som var planerade. Det finns en särskild handlingsmodell”.
För YLE förklarade Helsingforspolisens Teija Koskenmäki-Karaharju att vissheten om vilka som brottsmisstänktes övergick i osäkerhet av följande orsak:
”Om det enda kännetecknet är utländsk bakgrund kan kännetecknen passa in också på en person som bor i Finland och ser utländsk ut. Vi kan absolut inte säga att det är fråga om en asylsökande.”
Här vet jag inte vad som är värre, att polisen felaktigt pekat ut asylsökande eller att man talar om personer som ser utländska ut.”
För ett år sedan idiotförklarade Helsingforspolisen sig fullständigt. Så har inte skett nu, och bra så, men nog skulle det vara på sin plats med lite öppenhet från polisens sida om hur de fick den bergfasta förvissningen om “det nya fenomenet” som hade landat i Finland och om vad som sedan hände.
asylsökande, grupptrakasserier, gruppvåldtäkt, Helsingforspolisen, nyårsfirande