Okategoriserade

Könsbalans och kompetens

5 jun , 2015, 08.00 Marianne Lydén

 

Genast när regeringsbildningen inleddes blev det klart att de tre centrala herrarna i det blivande kabinettet inte precis brinner för jämställdhetsfrågor.

Den manliga dominansen var överväldigande i arbetsgrupperna som filade på regeringsprogrammet och aningslösheten firade triumfer när man i regeringsprogrammet avfärdade hela frågan med ett konstaterande om att kvinnor och män är jämställda. Sedan koncentrerade man/männen sig på att göra upp sparlistor som drabbar kvinnor hårdare än män.

Kompetensen avgör, sades det om arbetsgruppernas sammansättning. När ministrarna skulle utses sjöngs samma visa. Kompetensen avgör. Samlingspartiet fick det här att gå ihop med
en jämn könsbalans, men hur det nu var ansåg Centern och Sannfinländarna att de mest kompetenta ministerämnena stod att finna bland respektive partiers manliga politiker. Som när Jari Lindström blev arbets- och justitieminister, till exempel.

När man i den nya regeringen frångick praxis om så jämn könsfördelning som möjligt bland ministrarna lovade Timo Soini att det här beaktas när riksdagens talman utses. Så skedde också. Efter en i nordiska förhållanden märklig parentes med en helmanlig talmanstrio har vi nu sannfinländaren Maria Lohela som talman, Centerns Mauri Pekkarinen som första vice och Samlingspartiets Paula Risikko som andra vice talman.

I övrigt fortsätter mansdominansen på de viktiga posterna. Matti Vanhanen leder Centerns riksdagsgrupp, Sampo Terho Sannfinländarnas och Arto Satonen Samlingspartiets. Under veckan blev det också klart vilka riksdagsledamöter som får de inflytelserika utskottsordförandeposterna.

Sannfinländarna och Samlingspartiet har tre utskottsordförandeposter var. Båda partiernas riksdagsgrupper nominerade två män och en kvinna. För Sannfinländarnas del ska Ari Jalonen leda trafikutskottet, Kai Turunen ekonomiutskottet och Pirkko Mattila förvaltningsutskottet. För Samlingspartiets del ska Ilkka Kanerva leda försvarsutskottet, Kari Tolvanen lagutskottet och Anne-Mari Virolainen stora utskottet.

Centern leder fyra utskott. Finansutskottet, som klassas som det viktigaste, ska ledas av Timo Kalli. Utrikesutskottet ska lotsas av Antti Kaikkonen och kulturutskottet av Tuomo Puumala. Jord- och skogsbruksutskottet ska först styras av Jari Leppä och under den senare hälften av valperioden av Anne Kalmari.

Könsbalans är bara en mätare för jämställdhet. Det är för väl, eftersom balansen är så skev inom regeringspartierna. Speciellt skev är den just nu i Juha Sipiläs parti. Tar vi de viktigaste posterna så är fyra av sex ministrar män, partiets vice talman är man, riksdagsgruppen leds av en man och alla fyra utskott leds av män.

10-2, eller hur var det nu formulerat i regeringsprogrammet? Javisst, Finland är ett jämställt land.

, , , , , ,

Läs också

6 kommentarer

  1. Tore Ahola skriver:

    Hmm… Har månne nu någonting blivit fel?. Enligt texten ska utrikesutskottet ledas av Ilkka Kanerva och lotsas av Antti Kaikkonen…

    • Marianne Lydén skriver:

      Tackar för skarpsyntheten och förlåt slarvet! Kanerva leder förstås försvarsutskottet, vilket nu också står i texten. Könsobalansen oförändrad.

  2. Niklas skriver:

    om vanligt så förstår Marianne Lydén inte vad jämställdhet betyder. Jämställdhet betyder inte en exakt 50-50 könsfördelning på precis alla viktiga poster i samhället. jämställdhet innebär att män och kvinnor har likhet inför lagen och samma rättigheter och skyldigheter (samma skyldigheter gäller dock inte i Finland eftersom kvinnor är befriade från allmän värnplikt). Vi har allmän rösträtt för både män och kvinnor, och i ett demokratiskt val har befolkningen som helhet, alltså både män och kvinnor, gett mer röster åt manliga kandidater. Regeringspartiernas manliga ledare har valts i fria val på partiernas partikongresser, det är fritt fram för både män och kvinnor att gå med i både sannfinländarna, Centern och Samlingspartiet och påverka. Men Marianne Lydén tycker tydligen det är ett problem att kvinnor röstar på män, eller så beror det antagligen på osynliga patriarkala struktuter som bara feministerna kan se, och som tvingar kvinnor att rösta på män fastän de egentligen inte vill.

    • Marianne Lydén skriver:

      Ministrarna, ordförandena för riksdagsgrupperna, talmännen och utskottsordförandena utses av riksdagsledamöterna, inte i allmänna val.

  3. ole norman skriver:

    Bra kommentar. Men det handler ikke bare om menn og kvinner, men også om interessene som er representerende. De som vinner med regjeringsprogrammet er de som jobber, de som taper er syke, gamle, arbeidsledige, studenter… Problemet er jo att den her typen av ”monokultur” anses ikke være problem uten ett naturlig fenomen, som du skriver.

  4. Anna skriver:

    Marianne Lydén slår huvudet på spiken. Jämställdhet är självklart det att kvinnor får vara med och besluta om de gemensamma ärendena i samhället, på lika framträdande och tunga poster som männen. De folkvalda borde definitivt inse detta och utdela poster så att båda könen är representerade. Det är skamligt att ha denna chauvinistiska inställning år 2015. Om vi ska genomföra reformer är det väl inte männen som ska genomföra dem så att de drabbar kvinnorna.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *