När familje- och omsorgsminister Juha Rehula intervjuas om social- och hälsovårdsreformen i dagens (15.10) Helsingin Sanomat får vi genast veta att han efter intervjun ska träffa representanter för Vasa centralsjukhus.
En stor del av ministerns tid går i dessa tider till att träffa människor som är oroade för att servicen just i deras region kommer att försämras och argumenterar förstås för sin sak när helst det ges en möjlighet.
Kanske jag läser in för mycket i intervjun, men Rehula verkar aningen trött på den här aktiviteten. Det där med att “dra hemåt” och kalla det för hela landets bästa är ju någonting som uttryckligen Centern utvecklat till en ädel konst som andra inte ska gå och tro att de behärskar.
Beträffande själva sakfrågan för deputationen från Vasa, centralsjukhusets ställning som fulljoursjukhus, har jag inget att tillägga, men det faderliga råd minister Rehula ger är intressant ur retorisk synvinkel.
“Nu borde man tänka mer vidsynt. Försöka bygga ett sjukhusnät som alltid kan ge den hjälp människor behöver. Och på det egna modersmålet”, säger Rehula.
Ryckt ur sitt sammanhang blir det första intrycket åtminstone för mig ett argument för att välja Vasa som fulljoursjukhus. Alltid (= heltäckande, dygnet runt) hjälp på det egna modersmålet (= på finska eller svenska). Vasa fyller ju helt klart Rehulas kriterier.
Men så tycker ju Rehula inte. Av Vasa skall tagas och till centerbastionen Seinäjoki givas. Det måste ju därför handla om den första meningen, att man borde tänka mer vidsynt. Men var är det vidsynta välja Seinäjoki framför Vasa som framtida fulljoursjukus? Eller att välja tvärtom eller båda, för den delen? Det låter bra med att tänka vidsynt, men är i en fråga som den här inget argument över huvud taget.
Avsikten är förstås att positionera sig själv som vidsynt och de som tycker annorlunda som inskränkta. Dessvärre dög Rehulas parodi på argumentation riktigt bra för Helsingin Sanomats reporter. Inga tilläggsfrågor ansågs nödvändiga.
Oroväckande är att många journalister har anammat politikernas retorik också i andra frågor. Behöver jag nämna flyktingpolitiken?